Bränsle är en av de största kostnaderna för företag i transportsektorn. För många fordonsflottor står det för mer än 30 % av de totala utgifterna. Det ses också ofta som något som styrs av marknadspriser, rutter och yttre förhållanden.

På Mapon kan vi nu med säkerhet säga att detta antagande inte är helt korrekt och vi har data som bevisar det.

Vi har analyserat våra kunddata för att förstå hur mycket körstil påverkar bränsleförbrukningen och resultatet säger att det är mer än vad de flesta vagnparkansvariga kanske hade förväntat sig – bara genom att höja det genomsnittliga körpoängen med tio poäng kan man sänka bränslekostnaderna med ungefär 30 600 kr per år per långtradare.

Denna artikel går igenom vad som ligger till grund för denna siffra, varför de flesta vagnparker aldrig uppnår dessa besparingar och vad som faktiskt krävs för att lyckas med det.

När företag försöker minska bränslekostnader fokuserar de vanligtvis på ruttoptimering och fordonsuppgraderingar. Båda är viktiga och värda att genomföra, men de förändrar inte vad som händer bakom ratten.

Förarbeteende påverkar direkt bränsleförbrukningen genom:

• accelerationsmönster

• inbromsningsmönster

• tomgångstid

• konsekvens i hastigheter

Dessa faktorer är konstanta. De påverkar varje körd kilometer. Ändå ignoreras ofta körstilen – inte för att den är oviktig, utan för att den är svårare att mäta och hantera än ett bränslekort eller ett däck. Vi har ägnat de senaste månaderna åt att mäta och undersöka, och bilden blev tydligare än vi förväntade oss.

Vår analys omfattar mer än 8 000 fordon under ett helt år, med mer än en miljon dagliga kördataposter. Datauppsättningen inkluderar alla Mapon-stödda spårare som registrerar en kombination av vikt och CAN-bränsledata, så resultaten gäller oavsett vilken maskinvara som används i din fordonsflotta.

Även om detta var en observationsstudie, har vi tagit hänsyn till fordonsvikt och omgivningstemperatur – två externa faktorer som starkt påverkar bränsleförbrukningen. Genom att ta hänsyn till dessa variabler är vi säkra på att de bränslebesparingar som kunnat noterats främst är kopplade till körstil, snarare än externa förhållanden.

Huvudresultat: en förbättring av körbeteendepoängen med 10 poäng leder till ungefär 3,6 % lägre bränsleförbrukning.

Lite bakgrundsinformation: Mapons plattform grupperar förare i betygsgrader, med ungefär 15 poäng mellan varje betyg. En enskild betygsökning (t.ex. från C till B eller B till A) innebär alltså betydande besparingar för varje fordon.

För en typisk långtradare som förbrukar cirka 35 l/100 km och kör 10 000 km i månaden, innebär dessa besparingar, med EU:s dieselpriser 2026:

• +10 poäng (den realistiska lägstanivån): ca 2 400–2 700 kr per månad, eller ca 30 600 kr per lastbil och år

• +20 poäng (ett typiskt mål för hela vagnparken): ca 4 800–5 500 kr per månad, eller ca 61 300 kr per lastbil och år

• +30 poäng (vad de svagaste förarna kan uppnå med rätt coachning): ca 7 200–8 100 kr per månad, eller ca 91 900 kr per lastbil och år

Utgå från en långtradare som kör 10 000 km i månaden. En förbättring av körpoängen med 10 poäng sparar ungefär 30 600 kr per lastbil och år med nuvarande dieselpriser i EU.

För en hel vagnpark blir besparingarna svåra att ignorera:

• 20 lastbilar → ca 613 000 kr per år

• 50 lastbilar → ca 1 532 000 kr per år

• 100 lastbilar → ca 3 063 000 kr per år

Vill du ha ett exempel från verkligheten?

Principen gäller inte bara långdistanskörningar. Det nordiska avfallshanteringsföretaget Verdis, med en helt annan körprofil (korta stadskörningar och många stopp), minskade bränsleförbrukningen i sin svenska verksamhet med 10 % genom förarcoachning och kontinuerlig uppföljning av körbeteendet. Det motsvarar en besparing på cirka 272 000 kr per månad, eller nästan 3,3 miljoner kr per år.

Sådana besparingar kommer inte från en riktigt föredömlig förare. De kommer från ett konsekvent beteende under överinsyn som främjas i hela vagnparken. Den svårare frågan är varför så få vagnparker faktiskt lyckas uppnå sådana besparingar.

Många företag antar att deras förare är tillräckligt effektiva.

I verkligheten blir förbättringar mätbara först när körstilen övervakas konsekvent. Utan ett strukturerat tillvägagångssätt går det inte att se ineffektivitet.

Bränsledata visar resultatet men inte orsaken.

Utan att koppla bränsleförbrukningen till specifika körmönster finns det ingen tydlig väg till förbättring.

Sensorer och bränsleövervakningssystem är bra på att upptäcka stölder och läckor. De förändrar inte hur ett fordon körs.

Dessutom, om du bara fokuserar på att bekämpa bränslestölder, kanske du ägnar mindre uppmärksamhet åt bränslespill som sker gradvis och konstant. Ineffektiv körning pågår varje dag, till skillnad från stöld som är en enstaka händelse. Med tiden överstiger beteenderelaterade förluster stöldrelaterade förluster i de flesta vagnparker.

Att övervaka körbeteende är nödvändigt men inte tillräckligt. Utan feedback och uppföljning återgår förarna till sina gamla vanor – inte för att de inte är tillräckligt duktigt, utan helt enkelt för att det är svårt att förändra vanor och kräver hjälp.

Data i sig förändrar inte vanor. Du behöver ett coachnings- och belöningssystem som ligger till grund för arbetet. För att du ska slippa utforma ett sånt system helt själv har vi sammanställt några exempel på förarcoachning som du kan använda.

Börja med att mäta vad som faktiskt driver bränsleförbrukningen i din vagnpark. När du har gjort det är den där besparingen på ca 30 600 kr per lastbil inte länge hypotetisk – den blir istället en post du kan lägga in i nästa års budget.

Och det handlar inte bara om bränsle. Körvanor som förbrukar extra liter sliter också ut bromsar och däck snabbare, höjer försäkrings- och olyckskostnaderna, och ökar CO2-utsläppen – vilket ofta inte bara är en hållbarhetsfråga, utan också en efterlevnadsfråga. Bättre körning påverkar alla dessa områden positivt.

Om du ännu inte använder Mapons övervakning av körbeteende, är detta ett bra tillfälle att fundera på det. Kontakta vårt team så vägleder vi dig genom hur data kan förbättra din vagnpark!

*Data baseras på Mapons interna undersökning som omfattar 8 652 fordon och 13 390 förare/fordon under ett helt år, med cirka 1,3 miljoner dagliga körningsposter. Sambandet mellan körpoäng och bränsleförbrukning bekräftades i alla de vanligaste enhetstyperna som stöds av Mapon.

**Sifforna för besparingar är uppskattningar baserat på en långtradare som förbrukar cirka 35 l/100 km och kör 10 000 km per månad och med genomsnittliga dieselpriser i EU i maj 2026. Faktiskt utfall kan variera beroende på fordonstyp, färdprofil och startpoäng.